Klubbhuset

Svenska Klubben i Helsingfors har haft ett eget hus sedan början av 1930-talet. Fastigheten ligger vid Mauritzgatan 6 i kvarteret Renen i Kronohagen. Klubben köpte det skotskt inspirerade huset av fabrikören Ossian Donner, som var gift med Violet McHutchen från Edinburgh.

I mitten av 1700-talet tog Finska artilleriet betydande delar av Kronohagen i besittning för sina behov. Sedan Helsingfors blivit huvudstad i storfurstendömet kom Johan Albrecht Ehrenströms stadsplan att omfatta även markerna kring Elisabetstorg, sedermera Elisabetsskvären. Elisabetsgatan döptes efter kejsaren Alexander I:s gemål Elisabet och sedermera Mauritzgatan efter Gustav Mauritz Armfelt på vars rekommendation kejsaren utsett Ehrenström till ordförande i stadens nybyggnadskommitté. Ehrenström planerade Kronohagen till en förnäm förstad.

Viktualiehandlaren Anders Johan Weurlander förvärvade i ett tidigt skede tomten som skulle bli Klubbens fastighet och uppförde där i början av 1800-talet ett tvåvåningshus av trä med fasad mot torget. Fastigheten bytte flera gånger ägare under 1800-talet och i slutet av seklet förvärvades den av Ossian och Violet Donner, som kring sekelskiftet 1900 lät uppföra ett rödtegelhus i två våningar jämte vind med en lägre flygel mot Elisabetsgatan. Ingenjör Donner var mångsidigt engagerad i affärer och införde den moderna textilindustrin i Finland, var ägare till Hyvinge yllespinneri och fungerade den ryska tiden ut som verkställande direktör för De Förenade Yllefabrikerna Ab.

Huset i Kronohagen planerades ursprungligen av den skotska arkitekten sir Robert Lorimer, som gav huset en särskild skotsk-brittisk prägel avvikande från övrig arkitektur i staden. Det skotska inslaget syns också inomhus och exempelvis den praktfulla öppna spisen i entrén kommer från ett slott i Skottland. Själva bygget fullföljdes under ledning av arkitekt Waldemar Aspelin. Den ursprungliga atmosfären kan upplevas genast då man stiger över tröskeln till entréhallen med det stora trapphuset, som bestått till våra dagar.

Ossian, Violet och deras två barn jämte domestik bodde i huset fram till revolutionsåret 1917. Efter att Violet Donner genom hemmets fönster iakttagit hur ryska officerare från den ryska kasernen vid Elisabetsskvären avrättades av sina underlydande i revolutionens virvlar flyttade familjen Donner i snabb ordning via Stockholm till London. I London utnämndes Ossian Donner till Finlands utomordentliga sändebud och fullvärdiga minister med uppdrag att utverka den brittiska regeringens erkännande av det självständiga Finland. Uppdraget kröntes med framgång och sedermera kom den brittiska legationen i Helsingfors att verka på hyra i det donnerska huset fram till 1926.

År 1931 nådde ägarfamiljen Donner och Svenska Klubben i Helsingfors överenskommelse om Klubbens köp av huset, som efter renovering med respekt för husets ursprung kunde tas i bruk 1932. Huset är Klubbens sjätte men klart långvarigaste hem. Huset var under decennier en sluten värld, men är sedan senare hälften av 1970-talet tillgängligt som beställningsrestaurang. Då förnyades teknik och kök i huset. Under 1980-talet inreddes vindsvåningen till klubbvåning för bruk året om och en hiss installerades. Inför 125-årsjubileet 2005 inrättades nya toaletter och de publika salarna undergick grundlig renovering. Utöver mottagna understöd ordnades den egna finansieringsinsatsen genom det så kallade Bjälklaget där klubbmedlemmar räntefritt lånat eller donerat medel. Sedan förra hälften av 1950-talet verkar Sällskapet MM i flygeln mot Elisabetsgatan och äger numera en femtedel av fastigheten.

Upprätthållande av denna kulturhistoriska fastighet är Klubbens utåt mest synliga kulturgärning, som inte blir mindre viktig med åren, snarare tvärtom.        

Svenska Klubben i Helsingfors

Grundad år 1880